lördag 10 december 2011

K-kärlek: Elly Beinhorn och Bernd Rosemeyer

Kärlek med smak av motorolja

Det är den 5e februari 1938. Elly får veta att Hitlers Schutzstaffel, eller "SS" som de kallades helt kort, har gått med på att betala Auto Union hälften av begravningskostnaden för hennes man Bernd Rosemeyer. Auto Union, som var Bernds arbetsgivare hade kontaktat SS och ställt frågan. "Han var ju trots allt en SS-officerare".

4 dagar tidigare blev Bernd begravd som en nationalhjälte. Adolf Hitler hade kommenderat ut många SS-män som gjorde nationalhälsningen och sjöng körsång. Folket kantade gatorna och läktare dignade av digniteter. Det var en begravning som Berlin sent skulle glömma.


Efteråt ryktades det att Elly hade lämnat begravningen under talen vilket inte stämde. Elly visste att det skulle vara en farlig förolämpning och en kändis som hon skulle inte göra det ostraffat för Nationalsocialistiska partiet. Men Berndt var inte nazi. Han bara visste att hålla sig väl med de som hade makten för att kunna göra sin grej.

Och det var just denna grejen som ledde till Ellys sorg.

Bara en vecka tidigare stod Bernd på ett stycke avstängd Autobahn mellan Frankfurt och Darmstadt.
Han hade hela sitt team med sig tillsammans med sin bil, "Strömlinjevagnen".

Snygga fälgar med spinners

Bernd själv hade bestämt att köra trots att det var lite väl blåsigt för en toppfartskörning. Men pressen var stor på honom och teamet. Ärkerivalen Mercedes hade tagit initiativet att ta tillbaka rekordet från Auto Union. De hade redan i slutet av -37 låtit media veta att man skulle bevisa sin överlägsenhet på nyss nämnda Autobahn och på Auto Union skiftade Dr. Porsche fokus från GP-bilen som man jobbade med till toppfartsbilen "Strohmliniewagen". Detta fick bara inte Mercedes komma undan med!

För att förstå hur pass mycket man ville vinna kan man gå tillbaka ytterligare några år. Konstellationen Auto Union (Horch, Wanderer, Audi och DKW) var bildad och Ferdinand Porsche skulle sätta märket på racingkartan. Hitler som ju hade ett visst bilintresse, var en Mercedes-kille. Han hade låtit staten sponsra Mercedes-teamet och skulle visa den tyska överlägsenheten för världen.

Adolf gillar Mercor.

Ferdinand Porsche och några till besökte Hitler för att få spons. Hitler tyckte det var det dummaste han hade hört.  Men han skulle inte komma undan så lätt. Dr. Porsche smällde av och skällde ut Hitler efter noter. Den mustaschprydde rikskanslern blev stum. Inte många hade vågat säga emot honom och än färre skälla ut honom.
Hitler var förtjust i Dr.Porsche. Det kanske inte var ömsesidigt men det fanns ryggar att klia och Hitler stödde redan sedan -34 ett projekt som innebar en bil för Folket, en Folkvagn. Fast det är ju en annan historia och ett skäl till att invadera Tjeckoslovakien.

Dr. Porsche och Hitler bubblar
Well, Porsche och Auto Union fick spons av tyska staten. Man fick samma uppdrag. Bevisa hur Tyskland var överlägset på racerbanan. Men det nya teamet hade en agenda till. Att slå uppblåsta högdragna Mercedes, Hitlers favvo-märke.

Så därför var det viktigt att ta upp utmaningen som skulle utspela sig på den tomma Autobahnen utanför Frankfurt. Nu utan Dr. Porsche som lämnat teamet årsskiftet 1937-38 för att bygga Folkor.

Bilen var i toppskick. V16, kompressor, 6,5 liter och 560 hästar strax under 5000 varv. Med högsta växeln i skulle det innebära 456 km/h. Klassen gäller flygande kilometern snabbast på ALLMÄN VÄG och strax innan hade "Thunderbolt" med två V12or, 36,5 liters slagvolym och 2350HKR.....var(!)........kört rekordsnabba 502 km/h på Bonneville Salt Flats. I en saltöken. Lite skillnad.

Elly småsnackar med Bernd innan start

Så du fattar hur grymt detta var!

Mercedes hade laddat hårt. Legendariske teamchefen Alfred Neubauer och lika legendariske föraren Rudolf Caracciola åt segerfrukost på hotellet denna morgon. Deras "Rekordwagen", W125, hade en kompressormatad V12 på 5,6 liter och 725 HKR. Svårt.

Hårda "Rekordwagen" vid Frankfurts Zeppelinarhangar

Elly visste att det var farligt. Fara var en del av parets liv.

Härligt peppiga Elly
När Elly var 21 tog hon flygcertifikat och som 23 åring flög hon till västafrika, störtade i öknen, blev upplockad av nomader, återvände till planet för att rädda delar och fick till sist flyga hem till  Berlin i ett lånat militärplan. Hon flög sedan sin Klemm till Persien, Bali, Mount Everest, Australien, skickade planet till Panama, flög genom Sydamerika till Brasilien och fraktade planet hem till Berlin.

Elly gillar flygplan
Hon var en hjältinna! Hon var hela Tysklands flygardrottning och behandlades som en kändis.
Sedan slog kärleken till. Som 28-årig kändis i Brno 1935 kollar hon in GP-loppet och blir ombedd att gratulera vinnaren som visar sig vara en ung Bernd Rosemeyer. Han blev genast över öronen kär i henne och till sist hade hon fallit för hans pojkaktiga charm och gåpåanda.

Bernd har mekat med hela ansiktet

De blev ett hett par. Lite som Viktoria och Daniel. Pressen och folket följde dem var de än var. När han skulle tävla flög hon in och landade på tävlingsbanan. Han tog certifikat och började flyga. Hon fick köra hans bil på bland annat Nürburgring.

Elly visade var skåpet skulle stå!
Kul att veta är att "Mr. Corvette" eller "Mr Ardun"; Zora Arkus Duntov hade kunskaper inom just överladdning och jobbade lite för Mercedes, men blev också kompis med Bernd som lärde honom att köra racer-hoj mellan bropelare i Berlin. Zora var ju dock inte infödd "renrasig" tysk och blev snart sparkad från teamet. Men det är en annan historia som finns här.

 Bernd tog hem massor av segrar för Auto Union inklusive Europeiska Mästerskapet.  Det var nu Himmler såg till att göra Bernd till SS-officerare som en PR-kupp.

Bernd Burnout!

Mercedes hade å andra sidan sitt sämsta år någonsin. Tänder gnisslade.

De gifte sig samma år. I slutet av -37, i samband med Mercedes utmaning, fick de sin son, Bernd Jr.

Pressens gullegrisar
Under två fantastiska år var de Den Stora Äventyrliga Kärleken. Inte "Brangelina" men väl ... "Berly"(?). Deras turtal var "13"....



Lite nojs med fötterna på däcket.

Sedan kom 1938 och den 28e januari. En solig men lite blåsig och kall dag skulle allt ta slut.

Bernd har 55 sekunder på sig att komma upp i toppfart. Hans Auto Union är kyld av is och om han kör motorn i mer än en minut vet han att den kan överhetta. Det gäller att inte fega ur.

Sista repan. Här skall gasas. Tyvärr.
Rappande avgasljud och eld i blåset ackompanjerar de få åskådarnas jubel. Det sägs att bilarna passerade som rullande explosioner. Det gick så in i bänken!

Strömlinjevagnen vrålar iväg för sista gången.
Det sägs att Bernd kan ha kommit upp i runt 430 km/h på sista försöket när hans bil åkte av. Det blev inte mycket kvar. Bernd lämnade Elly som 28-åring och mitt i det han gjorde bäst. Tog chanser.

Caracciola och Mercedes klockades in på 432 km/h. Detta var sista gången Mercedes försökte sig på toppfartskörningar. Deras rekord var oslaget 2010.

Ellys sorg var stor och framförallt var hon arg på att Nazisterna hade gjort politik av begravningen mot hennes vilja. Men Elly gav aldrig upp. 1941 gifte hon om sig och fick en dotter. Hon slutade inte att flyga förrän hon var 72.

Elly hann fylla 100 år innan hon gick bort 2007

Bernd har en minnessten på en rastplats vid Autobahn mellan Frankfurt och Darmstadt som påminner om den soliga dagen med kastvindarna och de eldsprutade maskinerna då allt gick fel för honom och Elly.
Då sagan tog slut.






Inga kommentarer:

Skicka en kommentar