söndag 20 maj 2012

Buddys brev


12e november 1956. Buddy var på Discjockeymässa och träffade folk från musikindustrin i Nashville. När han kom tillbaka till hotellet satte han sig i lobbyn och hoppades på att få träffa någon känd rockare. Plötsligt stiger en trött Gene Vincent in. Han har precis blivit nedrackad av en presentatör på samma mässa och smet ut och tillbaka till hotellet.
Buddy rusar nu fram till honom och ber om en autograf.
Gene tar sig tid och kraft att skriva den men tycker att killen ser bekant ut. Han säger; "Jag känner igen dig. Vad heter du?"
"Buddy Holly, sir"
"Aha, verkligen trevligt att träffas! Jag tror jag har en skiva med dig. God natt!"
"God natt, sir", sade Buddy och gick upp på rummet för att skriva ett brev hem till sina föräldrar.





"Kära mamma och pappa.
Nu är det måndag kväll och det är inte mycket att göra. Bara sitta "hemma" och läsa. Det var vad vi gjorde igår kväll med.
Mässan har varit välbesökt hela helgen men nu verkar det lugna ner sig. Nästan varje sångare i landet var här och vi har träffat nästan alla. Elvis var inte här men Scotty och Bill var och vi pratade mycket med dem.
Gene Vincent var här. Vi träffade honom och han tyckte det var roligt. Han sa att han hade en av mina skivor. Vi träffade Tennessees guvernör torsdags kväll. Han kom över till oss och presenterade sig.

Jag pratade med Mr Denny ikväll och han pratade med Paul Cohen över telefon (han är i stan men jag har inte fått träffa honom ännu).




Han sade att han planerade att göra vår inspelning så snart som möjligt. Fast det kan ta tre till fyra dagar och om det gör det så får jag nog ringa hem till er och be om mer pengar.
Jag hade inte gjort det om jag inte var tvungen att köpa ett nytt batteri till bilen. Jag ringer imorgon och berättar vilket, fast det är form....förmodligen igår då (innan detta kommer till er).

Tja, det är väl allt jag har att säga förutom att allt är bra här. Lite hemlängtan dock.
Vi kommer förmodligen hem direkt efter inspelningen. Vi ses snart.

Kram, Buddy"

Mr Denny i brevet är Jim Denny. Han hade en känd artistförmedling i Nashville och var den som kopplade Buddy ihop med Decca när han fick sitt första skivkontrakt inte mycket tidigare än när detta brev skrevs. Vem som skrev ut kontraktet hos Jim är oklart men denne stavade fel på Buddys efternamn. Hans riktiga namn "Holley" tappade sitt "e" och blev bara "Holly", och Buddy valde att behålla Jims felstavning.

Några dagar efter brevet klev han in i legendariska Owen Bradleys "Quonset hut"-studio och mötte där Paul Cohen (som nämns i brevet) och som producerade tre låtar åt dem. Paul har senare sagt att Buddy var "biggest no talent he had ever worked with".

En av låtarna som kom ut ur allt detta var "Rock around with Ollie Vee". Om ändå fler artister var så talanglösa. Drygt två år senare kraschar Buddys plan och kvar finns ett unikt musikarv.


2 kommentarer:

  1. Det finns små människor och det finns stora människor. En del sätter stora avtryck på väldigt kort tid. Undrar var musikhistorien hade hamnat om det inte var just det planet just den kvällen...

    SvaraRadera
  2. Med andra ord, Paul Cohen hade samma fingertoppskänsla som killen på Decca som, när Beatles försökte få skivkontrakt, sade att "Gitarrgrupper är ute".
    Tänk vad många misstag som gjorts i musikhistorien.
    Intressant bloggning Peter, hade ingen aning om detta brev. Känns som om man kom människan Buddy Holly lite närmare.

    SvaraRadera