Jerry Lott var en countryartist född nära Mobile, Alabama, som blev helt tagen av Elvis när han hörde honom första gången 1956. Vilken energi! Vilket tryck! Han ville spela samma sorts musik och började skriva på en rockabillylåt som han döpte till "Love me". Nu var Elvis på G allt medan rock´n rollen blev allt mindre populär till trots, så hans bekanta satte press på honom: "Nu har du chansen att sätta fart på rocken". Jerry tog tre månader på sig att skriva låten och efter att ha spelat in låten kände han sig nöjd.
Studiokillen sa " bra fart men vi tar en tagning till så får vi se om vi inte kan få upp tempot lite..."
Lott berättar i en intervju att skriket inte var med i första tagningen men att han vrålade till i början på andra. Lott fortsatte berätta hur vilt det var. Trummisen bröt en pinne, pianisten skrek och välte stolen och glasögonen hängde på snedden på gitarristen. Helt galet!
Det var en rockklassiker. Men nu då?
Jerry som var en smart kille tog mastertapen med sig till Kalifornien och hittade och följde efter Pat Boone när han skulle gå i kyrkan. Han lyckades få honom att lyssna på denna djävulens musik och Pat kom med förslaget att Jerry skulle kalla sig för "The Phantom". Jerry skrev ett kontrakt med Pat att spela in den på hans bolag "Googa Mooga" (som enligt Pat själv syftar på Gud som i Great Googa Mooga).
1966 körde Jerry ner i en ravin och blev förlamad och mer än denna singel (som gavs ut på Dot) blev det inte.
Men visst fick han upp tempot på rocken?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar