Okej, tre snabba frågor om Ponycars:
Första japanska Ponnybilen? Toyota Celica 1970.
Första europeiska dito? Ford Capri 1969.
Första i USA och totalt först? Plymouth Barracuda! Med två veckors marginal till Mustangen.
Nu kan man väl dividera om hur en fisk kan vara en fyrfoting, men konceptet för dessa bilar var tydligt: sportig image, överkomligt pris/massmarknad, en ungdomlig och sportig reklamansträngning och vida optionkombinationer.
Det var ju precis det man satte ut att göra med Barracudan.
När Ford bestämde sig för att dra T-Birden mer mot "Sportig Lyx" vann man marknad, men förlorade kunder som inte ville äga en bil i den priskategorin plus att första Birden hade funkat som attitydbyggare för att göra Ford sportigare, och handlare och kunder fortsatte att fråga efter ett sportigt prisvärt alternativ. Så man började utveckla Mustangen.
Nu var det så att även i Chryslers hus hörde man vad som hände i Dearborn. Man hade lagt ner mycket pengar i privatdetektiver och Ford borjade lansera Mustang genom PR-leden rätt lång tid innan säljstarten, så vad som skulle komma var ingen hemlighet precis.
Chrysler hade det inte helt lätt i början av 60-talet. Fullsizevagnarna gick inte så bra. Virgil Exner hade fått för sig att göra märkat sportigare och redan 1957 stressade man ut hans vackra bilar på marknaden. Tyvärr slarvade man en del och bilarna fick snabbt rykte om sig att vara rostbenägna och av dålig kvalitet. Det plus en nedåtgående ekonomisk trend gjorde att företaget befann sig i ett dåligt läge 1960.
Att man några år senare fick för sig att göra bilarna mindre på inrådan av högavlönade analytiker skulle skada företagets ekonomi ordentligt.
MEN det fanns ett ljus i tunnelen. Nya Plymouth Valiant introducerades 1960 och var till exempel först med växelströmsgenerator men hade flera nya tekniska landvinningar som monocoquechassie. Eftersom man hade valt att låta Dodge komma ner i Plymouths priskategori behövdes verkligen en bra bil som kunde tydliggöra vad Plymouth stod för: prisvärda kvalitetsbilar.
Valiant sålde i alla fall på bra och gav killarna på Chrysler andrum och kraft.
Tillbaka till Mustang. Man förstod av hypen att detta var ett tåg man inte ville missa med risk för att uppfattas som tråkigare än Ford, massmarknadsmärket som visat att de kunde. 1963 andades hela Fords lineup körglädje och 1960 introducerades Corvair med sportigt optionpaket vid namn Monza och 1962 även i turboladdat Spyder-utförande, så Chevrolet ville inte heller vara det tråkiga alternativet.
Deckarna berättade att Mussen skulle vara baserad på den enkla Falconen, så när man tittade runt efter tillgänglig teknologi var Valianten det självklara valet. Panda var det ursprungliga namnförslaget men designteamet hade en annan idé och så fick det bli.
För att få ett distinkt uttryck valde man att sätta dit den då största biten glas som nåonsin monterats på en bil. Bakrutan gjorde att man såg rakt ner i lastutrymmet och gav ett sportigt utseende. Eftersom den lilla bakluckan krävde utanpåliggande gångjärn satte man ett kromband över hela bakdelen.
Första året -64 kom Barracudan i ett 170 ci rakt sexcylindrigt och ett dito på 225ci, 101 och 148hp respektive. Dessutom fanns ett 273ci V8 utförande på 180 hk. Motorer som var tillräckliga för ett lätt chassie. Först senare skulle fokus skifta från "sport" till "muskel".
Andra året, -65, lade man till ett 235hp utförande med fyrportsförgasare men blev förvånade över hur Ford erbjöd sin Mustang i ett Hi-Po utförande på 289ci och 271hp. -66 fick man kämpa på i stort sett oförändrad medan Ford började sitt samarbete med Carroll Shelby med tuffa vagnar som resultat.
1963 stylades Valiant om och man tog bort Exners design vilket hjälpte till att sälja bilen i 225.000 enheter, ett mycket gott resultat. Mustang såldes inklusive -64 och hela -65 i 559.000 enheter, medan Barracuda såldes i 65.000. Den nådde helt enkelt inte fram på samma sätt som Forden, en historia som skulle upprepa sig i slutet av -60/början -70 -tal.
1966 såldes 607.000 Mustanger och 38.000 Barracudas.
Hur som helst var Barracuda, eller "ba-ba-ra-ra-cu-cu-da-da" som reklamen sa, ett spännande försök att knäcka Ford, och de serverade ju sin "spikkokta fisksoppa" innan hästen galopperade ut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar