K-Retify

Har lagt upp en spelningslista på kul på Spotify. Den heter "K-Retro tappar ur" och är ett snabbt hugg genom denna värld. Klart att man hittar mycket här men jag är ändå besviken på hur mycket som var nyinspelning eller nymixat. Sedan är det ju en hel del som inte finns också. Lesley Gore hade alldeles för lite låtar, likaså Gigliola Cinquetti, Lill Malmkvist hade en, The Phantom lät jättekonstigt, "Rinky Dink" fanns på en massa ställen men ingen var original, Hondells och Chantays bara enstaka låtar och så vidare...

401 spår med etiketten "40s" 24000 på "50s" och 44000 på "60s". 74000 på "70s".

MEN mycket finns det ändå, så håll till godo. Har du en som du vil dela med dig av?

Träffar som varit - var du där?

Passar på att följa upp lite av det som redan har hänt i K-kalendern.
Förra helgen var det veteranbilsmarknad i Degeberga. Vädret var lite på den svala sidan men ändå fint. Eftersom jag inte har blivit klar med Buicken (snart) så fick det bli Cherokeen. V8an gick bra på Österlensluft.
Nu är det ju så att vårmarknaden i Degeberga är ju ett rätt så nytt event så den är drygt hälften så stor som höstmarknaden, men med en hyfsad uppslutning på finbilsparkeringen får man ändå en upplevelse värd milkostnaden (på en V8-Jeep).
Några bilder:




Kapet blev bara några singlar:


I lördags var det veteranbilsmarknad i Höör, och helt klart varvar man upp 318-spisen i Jeepen på nytt (nej Buicken inte vara klar än - uff) och styr mot mitten av Skåne som så här års är hur fint som helst. Sedan är det tradition att jag får allergitopp just i Ormanäs på denna marknad. Det får man ta.
Vädret var hur fint som helst fastän kylan bet lite i skinnet. Fick intrycket av att det var typ två rader färre säljare än förra året. Konjunkturen?
För mig var det i alla fall stort nog och även här fanns en finbilsparkering som en liten bonus. Bilder följer:





Kapet denna gången: ett originaltryck från 1970 som promotar ett dragrace på Mantorp, några Siwan-singlar, rem och huvudbromscylinderlock (som är en PV-cylinder) till Buicken och till slut hittade frugan två Dixie cup-hållare från skiftet 50/60 i originalförpackning och med massa olika färger på muggarna. En hamnade i köket och en på stringhyllan i TV-rummet.


Till sist var igår, tisdagen den 4e, starten för tisdagsträffen i Lödde. Hurraaa! Denna gör verkligen att man kan lägga vintern bakom sig. Känns hur bra som helst.
Bra uppslutning från vänner och fordonsägare gjorde det till en trevlig kväll. Fast det kom en skur och det var nog neråt 4 grader och blåsigt så varmt var det inte. Men kanske värmde bilarna och de andra glada människorna. Detta är en kanonträff och den inträffar varje tisdag fram till hösten så försök ta dig dit lite oftare är du gjort förut. Ser fram emot lite mer värme och så klart att åka det i en rolig bil, fälla ut vikstolarna, lägga på en singel på resegrammofonen och dra i sig lite kaffe och kanske en kanylballe. Livet....
Bilder:





Ikväll - onsdag 5/5 - är det första onsdagsträffen på strippen i Malmö. Kommer du?

Rockrot: Mysteriet Harry Crafton

Jag brukar säga att det inte finns något på nätet. Och det är klart - ju mer nischat desto mer tomt i Googles träffruta. Fast mest säger jag det för att provocera. Ta Harry Crafton. Om honom står det inte mycket på nätet. Det jag kan hitta om honom tyder på att han gjorde ett starkt intryck och sedan försvann. Harry var strax efter kriget betraktad som en av de absolut bästa gitarrspelarna och spelade i flera olika RnB- och jazz-band. Harry kom troligtvis från Philadelphia. Fast jag kan inte säga helt säkert.

På bilden är han killen till höger. Gruppen heter "Nite(night) riders". Han var signad för Gotham Records i slutet av 40-talet och skrev visst en hel del låtar åt bolaget. Det sägs att han finns med som kompositör på vissa av alstren men då tillsammans med bandledaren, så han levde ett rätt anonymt liv.

Han hade ett band som hette Jivetones och senare Craft tones. Under 1950 fick han den i växel och spelade in "Guitar boogie", en låt som var fem år före sin tid med starka intryck av det som skulle bli rock ´n roll. Dett var ju en tid då Fats Domino gjorde "The fat man", Ike Turner och Jackie Brenston gjorde "Rocket 88" året efter då också Alan Freed kom igång med sin Moon Dog Show på radio och snart nog skulle mynta begreppet Rock n roll.

Well, Harry, eller Fats som han kallades, fick ett rykte om sig att kunna spela gitarr som ingen annan och hoppade mella band och små skivbolag fram till mitten av 60-talet, då han försvann. Det sägs att ingen vet var han tog vägen. Det sägs också att han drev en skivaffär i Philly en tid.
Det verkar vara ett mysterium.

MEN...1959 var han i högform, ingick i bandet Niteriders och spelade in MONSTERLÅTEN "Pretty Plaid Skirt".
Håll i dig när du spelar denna, för Harry är oantastlig på sin gitarr.

Som han alltid var.

Curry shake: Laxmi i Gumnaam 1965 är bäst!

Varning för extremt koolt!
1965 hade Bollywood ännu inte klämt fram någon bra skräckis, men nu var det dags för ett försök i och med filmen "Gumnaam" som var en ripoff på Christies "10 små negerpojkar"(som den hette i Sverige 1945). Ted Lyons & His Cubs hette bandet som man slängde in i öppningsscenen och drog på dem Robin-masker vilket gjorde dem outsägligt koola. Och om du inte innan har blivit introducerad för damen som dansar så heter hon Laxmi Chhaya. Laxmi blev aldrig en stor stjärna men kan med fördel sättas upp på listan över charmiga tjejer med ös från 60-talet. Grymt go tös med GO!

Kolla in hur Laxmi tokshakar till Jaan Pehechaan Ho (=låt oss lära känna varandra) och glöm inte att kolla in bandet med leadsingern (nej det är inte han som sjunger) i vit kostym som mot slutet när låten går upp i tempo ligger på golvet.