Lada Edmund Jr: "The Mary Poppins of Rock ´n Roll"

"Jag kan inte laga mat. Min stavning är inte bra. Det är svårt att tro hur få jobb det är för en tjej som kan köra motorcykel utför ett stup" sa Lada Edmunds Jr. en gång.

1975 hade hon känt Hal Needham en tid. Hal jobbade som stuntman i tusentals filmer och hade ett företag som sålde just stunts till filmindustrin. Lada hade halkat in i stuntvärlden och gjorde nu stunts i "Charlie´s Angels" och "Starsky and Hutch".

Företaget Eaton hade tagit fram en modell av en krockkudde som man ville få in i bilindustrin. De tog kontakt med Hal och kom överens om att söta 28-åriga Lada var rätt person att testa krockkudden. Man riggade upp en betongbarriär på 80 ton som måltavla och satte Lada i en ´72a Mercury och lät henne köra in i trailern i 24,5 mph.
Detta gjorde Lada till den högst avlönade stuntpersonen.

Ladas egen kommentar "Det svåraste med jobbet var att se ut som en hemmafru".

"Jag har blivit runtdaskad hårdare förut."

Lada Edmund Jr. startade sin karriär 1960 som 13-åring i pjäsen "Bye Bye Birdie" men det var genom TV-serien "Hullabaloo" som hon klev in i historien på allvar. Hon fick jobb som GoGo-flicka mellan 1965-66 och gjorde det jobbet bättre än alla andra då hon gav järnet när hon shakade.


Kolla in klippet med Chucken - det är Lada till höger:


Här är hon i badkaret längst ut tillsammans med Mamas and Papas:


En bit in i karriären fick hon spela in några låtar. Här är "I know something" med Lada:


Lada fick träffa alla stjärnorna i sitt jobb. Här är hon i mitten med Nancy Sinatra och Pamela Tiffin på flankerna. 1964 gjorde hon filmen "For those who think young" med dem.


Lada gjorde film 1969 med Jon Voigt som hette "Out of it".

Kolla in trailern:


Hon var med i "Jump!" (1971), "Savage (1973)", och "Act of Vengeance" (1974)




Okej, så det är Lada. Var var vi nu i berättelsen.., jo, hon träffade Hal Needham.
Hal Needham hade jobbat länge som Burt Reynolds stuntman, och de hade med tiden blivit kompisar så Hal bodde i Burts gästhus i 10 år. En dag när man var nere i sydstaterna och filmade "Gator" fick man reda på att Coors-öl inte var lagligt öster om Mississippi. Ball historia tyckte Hal om att man smugglar öl från Texarcana, och det skall vara mycket snabba bilar och åka av. Här är Hal med Burt och Jerry Reed:


Well, för att göra en annan historia kort så skulle ju "Smokey and the Bandit" bli Hal Needhams första film som regissör. Filmbolaget valde Sally Field som kvinnlig huvudroll och i en scen kör hennes karaktär fort så in i bänken och man beslutade sig snabbt för att skaffa en stuntförare. Du har gissat det - föraren blev Lada.
Tror att du kommer ihåg scenen efter att Bandit och Buford T Justice träffat varandra på fiket.
Filmen blev ju den mest säljande filmen 1977 efter Star Wars och Hal var nu regissör på riktigt.
Ett par år senare hade Brock Yates skrivit färdigt manus till "Cannonball run" och även där jobbade Lada som stuntförare.

Dags att sätta en sak på plats: Lada uttalas "Lay-da" och gillar du inte det får du ta upp det med henne själv. Om du finns på Facebook (där för övrigt K-Retro finns att bli fan av) så kan du bli vän med henne där. Om du vågar. Det här är Lada idag:

Jag kan ju känna att det är "mindblowing" att man kan koppla upp sig och kanske chatta med en 60-talsikon. Galet koolt.

Tänk vilka historier detta yrväder har. Och kanske har hon kvar sina GoGo-boots?

K-Retify

Har lagt upp en spelningslista på kul på Spotify. Den heter "K-Retro tappar ur" och är ett snabbt hugg genom denna värld. Klart att man hittar mycket här men jag är ändå besviken på hur mycket som var nyinspelning eller nymixat. Sedan är det ju en hel del som inte finns också. Lesley Gore hade alldeles för lite låtar, likaså Gigliola Cinquetti, Lill Malmkvist hade en, The Phantom lät jättekonstigt, "Rinky Dink" fanns på en massa ställen men ingen var original, Hondells och Chantays bara enstaka låtar och så vidare...

401 spår med etiketten "40s" 24000 på "50s" och 44000 på "60s". 74000 på "70s".

MEN mycket finns det ändå, så håll till godo. Har du en som du vil dela med dig av?

Träffar som varit - var du där?

Passar på att följa upp lite av det som redan har hänt i K-kalendern.
Förra helgen var det veteranbilsmarknad i Degeberga. Vädret var lite på den svala sidan men ändå fint. Eftersom jag inte har blivit klar med Buicken (snart) så fick det bli Cherokeen. V8an gick bra på Österlensluft.
Nu är det ju så att vårmarknaden i Degeberga är ju ett rätt så nytt event så den är drygt hälften så stor som höstmarknaden, men med en hyfsad uppslutning på finbilsparkeringen får man ändå en upplevelse värd milkostnaden (på en V8-Jeep).
Några bilder:




Kapet blev bara några singlar:


I lördags var det veteranbilsmarknad i Höör, och helt klart varvar man upp 318-spisen i Jeepen på nytt (nej Buicken inte vara klar än - uff) och styr mot mitten av Skåne som så här års är hur fint som helst. Sedan är det tradition att jag får allergitopp just i Ormanäs på denna marknad. Det får man ta.
Vädret var hur fint som helst fastän kylan bet lite i skinnet. Fick intrycket av att det var typ två rader färre säljare än förra året. Konjunkturen?
För mig var det i alla fall stort nog och även här fanns en finbilsparkering som en liten bonus. Bilder följer:





Kapet denna gången: ett originaltryck från 1970 som promotar ett dragrace på Mantorp, några Siwan-singlar, rem och huvudbromscylinderlock (som är en PV-cylinder) till Buicken och till slut hittade frugan två Dixie cup-hållare från skiftet 50/60 i originalförpackning och med massa olika färger på muggarna. En hamnade i köket och en på stringhyllan i TV-rummet.


Till sist var igår, tisdagen den 4e, starten för tisdagsträffen i Lödde. Hurraaa! Denna gör verkligen att man kan lägga vintern bakom sig. Känns hur bra som helst.
Bra uppslutning från vänner och fordonsägare gjorde det till en trevlig kväll. Fast det kom en skur och det var nog neråt 4 grader och blåsigt så varmt var det inte. Men kanske värmde bilarna och de andra glada människorna. Detta är en kanonträff och den inträffar varje tisdag fram till hösten så försök ta dig dit lite oftare är du gjort förut. Ser fram emot lite mer värme och så klart att åka det i en rolig bil, fälla ut vikstolarna, lägga på en singel på resegrammofonen och dra i sig lite kaffe och kanske en kanylballe. Livet....
Bilder:





Ikväll - onsdag 5/5 - är det första onsdagsträffen på strippen i Malmö. Kommer du?

Rockrot: Mysteriet Harry Crafton

Jag brukar säga att det inte finns något på nätet. Och det är klart - ju mer nischat desto mer tomt i Googles träffruta. Fast mest säger jag det för att provocera. Ta Harry Crafton. Om honom står det inte mycket på nätet. Det jag kan hitta om honom tyder på att han gjorde ett starkt intryck och sedan försvann. Harry var strax efter kriget betraktad som en av de absolut bästa gitarrspelarna och spelade i flera olika RnB- och jazz-band. Harry kom troligtvis från Philadelphia. Fast jag kan inte säga helt säkert.

På bilden är han killen till höger. Gruppen heter "Nite(night) riders". Han var signad för Gotham Records i slutet av 40-talet och skrev visst en hel del låtar åt bolaget. Det sägs att han finns med som kompositör på vissa av alstren men då tillsammans med bandledaren, så han levde ett rätt anonymt liv.

Han hade ett band som hette Jivetones och senare Craft tones. Under 1950 fick han den i växel och spelade in "Guitar boogie", en låt som var fem år före sin tid med starka intryck av det som skulle bli rock ´n roll. Dett var ju en tid då Fats Domino gjorde "The fat man", Ike Turner och Jackie Brenston gjorde "Rocket 88" året efter då också Alan Freed kom igång med sin Moon Dog Show på radio och snart nog skulle mynta begreppet Rock n roll.

Well, Harry, eller Fats som han kallades, fick ett rykte om sig att kunna spela gitarr som ingen annan och hoppade mella band och små skivbolag fram till mitten av 60-talet, då han försvann. Det sägs att ingen vet var han tog vägen. Det sägs också att han drev en skivaffär i Philly en tid.
Det verkar vara ett mysterium.

MEN...1959 var han i högform, ingick i bandet Niteriders och spelade in MONSTERLÅTEN "Pretty Plaid Skirt".
Håll i dig när du spelar denna, för Harry är oantastlig på sin gitarr.

Som han alltid var.