Grumpy

Har du någonsin känt dig för smart för din omgivning? Så smart så att när andra talar så känner du knappt för att svara, eller kanske bara svarar med ett grymtande.
I så fall kan du ju känna att du har seriösa Gud-komplex och må dåligt över det.
Eller också kan du må bra av att du precis har vandrat en mil i Bill Jenkins skor. Känner du smaken av tuggad cigarr?

The Grump

Det är klart att Bill fick sitt smeknamn just av det skälet. Träffade du på honom i depån var det bäst för dig att du hade nåt vettigt att säga; jag menar riktigt vettigt, om du ville undvika grymtet.

Grumpy har alltid tillhört de smartare. Han är Mensa-medlem och tillhör alltså de 2 smartaste procenten och har dessutom fotografiskt minne.
Har du läst hans bok "The Chevrolet Racing Engine" så vet du att den är skriven av en smart gök.

När Bill gick ut highschool 1947 skrev någon om honom i hans årsbok att han var “the man who will put Einstein to shame”. Eftersom han redan hade rykte om sig att vara lätt magisk med bilar skrev man också “watch out for Jenkins’ Chevy.”

Randiga brallor, pokaler och kranskullor. Och bilar.

Bill gillade två saker: bilar och brudar. Två intressen som skulle bestå. Det sistnämda var skälet till att han pluggade scenkonst och franska.

Första Camaron. Vinst igen.

Men det var - givetvis - med bilarna som han blev legendarisk.

Han valde att hoppa av universitetstudierna och började köra och vinna med sin Cheva 51a med råtrimmad rak sexa. Och när han stod på Motorama 1953 vid den nya Corvetten (precis som Zora Arkus Duntov gjorde) och hörde rykten om Ed Coles nästa motorsensation - Chevys småblockare, kände han fascinationen växa. Detta var hans kall.

Han köpte en 55a Cheva med den nya V8an och trimmade den, och åren som kom blev han mer engagerad i dragracing med ett rail job med Topolino-kaross.

Bill slår ihop sina påsar med Dave Strickler och nu följer en rad bilar som benämns "Old Reliable".
409-Impalor/Biscayne/BelAir från 61 och 62 föregick hans favorit.
Det var när Dick Keinath, bigblockarens far på uppdrag av Zora Arkus Duntov, satte en bearbetad 409a på 427 kubiktum i en 63a Impala som det blev magiskt på allvar.

Z11. Mytiskt, mystiskt, maffigt.

Z11-versionen av Impalan med sin "Mystery Motor" under huven var extremt vass i Jenkins händer.
Han beundrade bilen men samma år meddelar Chevrolet att man drar sig ur all racing och fabriksstödet försvann.

The Honker

Bill och Dave gick över till Chrysler och körde bland annat "The Honker" med Hemi-motor men -66 gav han upp Chrysler och bestämde sig för att kampanjera själv. Han valde en lätt Chevy II kaross och försåg den med en borrad 327a. Presto! Den första bilen med namnet "Grumpys Toy" var född!

Första leksaken. Smala bakdäck.

Jere Stahl i sin Hemi-Belvedere skulle bli den enda riktiga konkurrenten. Bill visste inte riktigt hur han skulle bli snabbare än honom och vässade oupphörligen sin motor.



Jere byggde Bills första headers

En dag trugade Jere på Bill ett förslag: släpp ut lite luft ur slicksen och få en större anliggningsyta. Bill gjorde det och från den dagen hade Jere svårt att hänga med.

Lättmetallfälgar är för mesar.

Bill gjorde 7000-varvsstarter som skrämde de medtävlande. Få vågade gasa så hårt och få hade bitar som höll det.

Dick Moroso gick fortfarande i skolan.

"Grumpys Toy" kom att få ännu mer kraft genom ett obekräftat stöd från Chevrolet sommaren -66.
Efter att Biltillverkarnas Förening 1957 bestämde att inget medlemsbolag skulle stödja racingaktiviteter fick man hitta nya sätt stödja tävlandet. Vince Piggins var anställd i ett utvecklingsföretag som tog fram tekniska lösningar genom racingaktiviteter. Man nekade till samröre men helt klart stödde Chevrolet bolaget som i sin tur stödde racearna.

Vince Piggins. Chevys "race guy"

Vince såg Bills potential och ett samarbete inleddes. Bill fick delar och ibland bil i byte mot erfarenheter. Det var ju Vince som bidrog till Camaron och drev igenom Z/28-utförandet på GM och jag vill själv tro att en del av Bills erfarenheter av högvarviga småblockare fanns i just Z/28:an.

Randiga brallor igen. Skakar hand med NHRA/HotRod-grundaren Wally Parks

"Grumpys Toy" skulle bli embryot till en ny klass som skulle avlösa Super Stock och den tidigare A/FX-klassen där fabriksteknologi var grundläggande. 1970 skapade NHRA Pro Stock-klassen som skulle bli Bills arena.

Bill var så het så han veks ut 1967. I rutiga brallor.

Genom 70-talet var Bill "goto-guy" när det gällde att få fullt snurr på en småblockare. -74 körde han sin Vega, "Grumpys Toy XI", med 6,14 som slutväxel och 9300 varv över mållinjen! Detta var också den första Prostockaren byggd från grunden med McPhersonframvagn och torrsumpsmörjning.

Legendariska nummer 11. Första Prostockaren.

Bill kommer alltid att vara killen som genom sin bok lärde mig om (vevstaks)längd/slag-förhållandets innebörd på en normalaspirerad motor. Han är en hjälte.

Bill gillar fortfarande cigarrer.

Bill är idag 82 och tuggar fortfarande på cigarren. Han grymtar på.