Test and tune - Malmö Raceway 2012

Våren är här!
Lika säkert som överparkerade tussilago och överröstade koltrastar känner man safterna stiga när Test and Tune infaller. Fylld av lukt och ljudminnen låter jag några bilder träffa ditt neocortex utan kommentarer. Svala vindar, lätt försämrade burgare och en tid under 4 sekunder gjorde dagen träffsäkrare.

Kalendermat att frossa i 2012

Du kan köpa korv på bilträffarna.

Nu är det bara lite tid kvar innan du på nytt kan umgås på allvar med all gammal fin plåt. Vilka nya bilar kommer att överraska och imponera? Blir det hembakat till skuff-fikan? Håller sig regnet borta? Gör 3"-systemet bilen för låg så den fastnar på den gropiga träffplatsen?
Dessa och fler insikter kommer att serveras under det vi kallar "säsongen" och nedan finns en del datum på Sydsveriges (etc) guldbegivenheter. Berätta gärna vad jag har missat!

Vilka väljer du? Fram med kalendern NU så du inte missar nåt och väl mött vet jag!

6-9 April Bilsport performance & custom motor show, Elmia, Jönköping
28 April Veteranbils och prylmarknad i Degeberga
28-29 April Test and Tune på Strippen, Malmö

1 Maj Vårträff Nostalgi Café Tryde, Tomelilla
2 Maj Onsdagsträffarna börjar på Strippen, Malmö
5 Maj Veteranbils och prylmarknad i Höör
8 Maj Tisdagsträffarna i Löddeköpinge börjar!
12 Maj Cruising i Ystad (kvällen)

13 Maj Sofiero Classic

17 Maj Riksettanrallyt, Markaryd
17 Maj Jakriborg Prix (obekräftat)
18-20 Maj Cramo Nationals, Strippen, Malmö
26 Maj Start of Summer i Hässleholm

2 Juni Wheels Nationals Syd, Jägersro/Malmö

8-9 Juni Staffanstorp Motorshow

16 Juni Palmträffen i Trelleborg
9-10 Juni Blacksmith Nats, Kjula Dragway
29 Juni - 1 Juli Roadrunners Paradise Race 61 i Berlin
30 Juni Nostalgia festival, Karlskrona

5-7 Juli Power Big Meet Västerås
6-8 Juli Sportvagnsträff på Knutstorp
8 Juli USA-bilsträff i Tryde, Tomelilla
13-14 Juli Wings and Wheels i Varberg
20-21 Juli Power hot rod reunion, Malmby, Strängnäs
27-29 Juli Malmö Nationals, Strippen, Malmö
28 Juli -5 Aug Classic Car Week i Rättvik
28 Juli Club of American Cars Österlen. Bilutställning i Simrishamn
29 Juli Nostalgi Café. Tryde Tomelilla. Chevrolet (Camaro) träff

3-4-5 Augusti  Old Style Weekend, Backamo, Uddevalla (gissning)
4-5 Augusti Copenhagen Classic GP (Camaro hyllas!!)
11 Augusti Power Street Finals, Strippen, Malmö
11-12 Augusti Blacksmith Nats, Kjula Dragway
18 Augusti Bjuvsburnouten, Bjuv
25 Augusti Veteranbilsmarknad, Stortorget, Svedala
25 Augusti End of Summer i Emmaboda

1 September Twin Lake Run i Höör
1  September Degeberga Veteranbilsmarknad
8 September Veteranbilsmarknad, Bulltofta, Malmö
7-9 September Winternationals Strippen, Malmö
18 September Sista träffen i Lödde

Dead Mans Curve

1961 är det full fart på Hanna-Barberas studios. "The Flintstones" som hade premiär året innan skall få en systershow nästa år i "The Jetsons" och förberedelserna är många. Ett skäl till seriens succé är en man med mycket erfarenhet att skapa röster till animerade figurer - Mel Blanc. Mel hade börjat sin nya karriär efter att ha kommit ur ett långt kontrakt med Warner Brothers där han var röst till många tecknade kändisar som Bugs Bunny. Livet var bra. Dagen innan har man avslutat inspelningarna av Flintstones första säsong.

Han satt i sin smaragdgröna trimmade -59 Aston Martin och gled längs Sunset Boulevard i L.A. Inte långt från UCLA går han in i en 90-graders kurva och träffas rakt på av en bil som kommit över på mötande sida i den farliga kurvan. Kraschen är ordentlig och Mel tillbringar tre veckor i koma men blir till sist frisk igen och kan fortsätta ge Freds kompis Barney en röst.

Mel är inte ensam om att råka illa ut i den kurvan. Upp emot 30 människor har förolyckats där bara de senaste åren och kurvan fortsätter vara ett hot i trafiken. Kurvan efter Doheny var gjord i betong på den tiden och hade helt fel dosering. Kommer man dessutom från Schwab´s är det en nedförsbacke innan så det kan gå riktigt fel. Jag tänker på en kurva i Dalköpinge på väg från Trelleborg till Gislöv där en del av kurvan är feldoserad och det känns i hela bilen (blygsam liknelse). ;-)

Well, in kommer Artie Kornfeld och ett stycke musikskröna.

Artie är kompis med Brian Wilson och har lärt sig mycket om låtskrivande sedan han träffade Jan and Deans Jan Berry -62.

"Same car - Same street - Before it struck"

Enligt Artie var han och Brian ute -63 och gasade på en "liten Honda" som Brian fått av Honda America för att göra en reklamspot om hojen (låten kom senare). Gatorna i Santa Monica har ofta lite sand på sig och i en 90-graders böj vid UCLA går man av vägen och blod och Honda-delar blandas.

Artie kommer ihåg det som att de gick en bit men hittade ett tomt hus med ett piano och satte sig för att skriva musik om händelsen (Just detta kan kännas lite väl "far out" men det är Arties berättelse 2009 som man nog skall läsa med ett paket salt. Fast jag älskar en bra historia - sann eller ej).

Bilkulturen var en viktig del av alla berördas liv. Snygga slicks!

Artie beundrade Jans Corvette och början blev "I was cruising in my Stingray late one night....".

Brian gjorde musik till orden och Artie började beskriva ett race längs Sunset Boulevard. Nu var ju Artie från New York och var inte helt hemma i vad man passerade efter kurvan i Doheny så det passade bra med stopp på färden/en olycka där.

Ett annat namn var Roger Christian. Roger var DJ och ett skäl till att han var med som kompositör kan vara Payola, ett annat att han faktiskt var med och skrev. Det sägs att Roger, som hade en Jaguar XKE som i sången, träffade Artie och Jan på en diner och skrev ner låten som en hyllning till Rogers idol Mel Blanc på en serviett.

Det sägs också att låten skrevs i Brians föräldrahus och att Brian och Jan gjorde hela arrangemanget
på nån timme.

Earl var en av de första att sätta "rockbeaten" redan på "The Fat Man" 1948
och punka till det med Little Richard.

Låten spelades in i United Western studio 3 (bara kvarter från korsningen Sunset/Vine där racet börjar) med delar av The Wrecking Crew som studiomusiker. Fats och Little Richards trummis Earl Palmer och den store Hal Blaine spelade trummor samtidigt och var perfekt synkade för tufft resultat.
Det var Jans idé att få ett fetare trumljud och en av de första gångerna som två trummisar spelar ihop på en låt.

Kanske alla tiders mest eftersökta trummis fick äta när tid gavs. Spelat med "alla".

Knäpp igång låten och läs vidare.



Du har hört texten förut;

"I was cruisin' in my Stingray late one night
When an XKE pulled up on the right
He rolled down the window of his shiny new Jag
And challenged me then and there to a drag
I said, "You're on, buddy, my mill's runnin' fine
Let's come off the line now, at Sunset and Vine
But I'll throw you one better if you've got the nerve
Let's race all the way
To Dead Man's Curve"

Utmaningen och starten gick som sagt vid korsningen Sunset Boulevard och Vine Street. Jaguar XKE, eller E-Type som den hette i Europa, var introducerad -61 och "hot news for petrol heads".

Dead Man's Curve, it's no place to play
Dead Man's Curve, you best keep away
Dead Man's Curve, I can hear 'em say
Won't come back from Dead Man's Curve

The street was deserted late Friday night
We were buggin' each other while we sat out the light
We both popped the clutch when the light turned green
You should of heard the whine from my screamin' machine
I flew past LaBrea, Schwab's, and Crescent Heights



Jaggan utmanar `Vetten vid "A", flyger förbi "B" för LaBrea och vidare förbi
klassiska drugstoren Schwab´s vid "D".

Kopplingen släppt och här följer en liten geografilektion. Schwab´s var platsen där man kunde köpa en mjölkdrink och se filmstjärnor.

"And all the Jag could see were my frenched (frenched=insänkta i karossen, på senare versioner "six") tail lights
He passed me at Doheny then I started to swerve"

Från "A" till pilen. Inget dåligt race - 11 kilometer. Kanske hade det varit
 vilt en sommarnatt -64 men idag med bussfiler och
trafikljus hade snittfarten varit 45 knyck.

But I pulled her out and there we were
At Dead Man's Curve
Dead Man's Curve, it's no place to play
Dead Man's Curve

Well, the last thing I remember, Doc, I started to swerve
And then I saw the Jag slide into the curve
I know I'll never forget that horrible sight
I guess I found out for myself that everyone was right
Won't come back from Dead Man's Curve

Gillar hur man helt fräckt skådespelar sig igenom scenen där han sitter hos läkaren och berättar om olyckan för att sedan ödesmättat dra igång låten igen.

Well, låten gick snabbt upp till en 8e plats på listan och hitten var ett faktum. Artie kunde nu köpa sig sin första Corvette - en -64 Stingray convertible för $3800. Artie skrev vidare som denna låten och 5 år senare arrangerar han Woodstock.

Jan Berry fortsatte skriva, framföra och producera surflåtar tills han två år senare hade en bilolycka i sin Corvette i närheten av just Dead Mans Curve. Han hamnade i koma och kämpade sig tillbaka under många år.

Mel fortsatte ge röster åt animerat på sitt eget fantastiska vis och gick till sist vidare till den himmelska tecknade filmen -89.
Mer är det väl inte att säga om allt detta. Eller som det står på Mel´s gravsten:

"That´s all folks"

Mer om Jan and Dean på GrandPrix63 där även detta finns.

När Phil Spector födde en julskiva på Gold Star Records

Så är det jul igen och jag utmanar mig själv än en gång att skriva ett inlägg om en Helig Ko - Phil Spectors Julalbum. Nu är jag säker på att jag inte är den enda bloggaren som försöker sig på det i år (och det är många innan mig) så låt oss börja historien med ett ungt par som träffats på en kaffebar i Los Angeles, 1963.

Ung kärlek. Sonnys flickvän är bara 17.

Sonny Bono träffade henne redan i november året innan. Det skilde 11 år och hon var bara 16 år då, men de unga tu blev vänner med en gång och tiden gick. Flickan hette Cherilyn och hade spännande ansiktsdrag efter sina förfäder från Armenien och den stolta Cherokeestammen. Sonny träffade henne allt oftare och snart blev vänskapen till mer. Cherilyn såg Sonny som sin närmaste vän och ville tillbringa så mycket tid som möjligt med honom, så det var inte konstigt att Cherilyn fick följa med Sonny till jobbet allt som oftast.

På jobbet: Gold Star Studios

Sonny jobbade på en av de mindre studiona i Los Angeles. Han hade ett förflutit på Speciality Records men valde att börja på Gold Star några år innan de träffades.

Helig plats! Eddie Cochran började här.
Beach Boys spelade in "Pet Sounds". Och alla tjejgrupper. Och....

Gold Star var ett roligt ställe att jobba på. Sonny var vid den här tiden "fixarkillen" som fixade kaffe, instrument, rör till mixerbordet och allt annat som kunde behövas när hitlåtar skulle skapas. Han var också trummis och slagverkskillen.

Och när den arrogante New Yorkaren flög in var han närmast livegen.

Larry till vänster. Stekar-Phil visar vägen genom solglasögon.

Killen från New York hade varit på Gold Star förut. Första gången var -58 då han var del av "Teddy bears" och spelade in "To know him is to love him". Harvey Philip Spector var redan då inställd på att bli producent fast nu spelade han gitarr, sjöng i bakgrunden och var del av skrivandet.



En av grundarna till studion, Stan Ross, hade anställt sin kusin Larry Levine som ljudkille. Larry har berättat att när den arrogante New Yorkaren klev in för första gången så tyckte Larry genast illa om honom.

Och som om en gång inte var nog så kom han tillbaka sommaren -61 för att producera Paris Sisters "I love how you love me". Tack och lov tog Stan Ross hand om honom då.



Men när han envist återvände för att spela in "He´s a rebel" ett år senare fick Larry ta hand om honom. Nå, han verkade ju veta vad han ville så det gick ganska snabbt.



Men tre veckor senare är han tillbaka igen. Stan hade snabbt hittat på en ursäkt som hade att göra med att han inte kunde jobba på helger och Larry blev lämnad med Storstekaren. Larry förstod att stekaren såg något speciellt med Gold Star då han hela tiden berättade hur mycket han hatade att
flyga men ändå återvände. Denna gången var det en trallvänlig låt han ville spela in. Det som var speciellt var att Phil hade en uttalad idé om hur låten skulle låta.

Spector jagade alla!

"Zip-a-dee-doo-dah" skulle bli en minnesvärd upplevelse för Larry och när stekaren kom tillbaka och spelade in nästa "dumma" låt, "Da doo run run" våren -63 blev det den första låten med ett arrangemang som skulle bli känt som "The Wall of Sound". Har du orkat läsa så här långt har du säkert hört talas om det förut.



Det var under våren som "Ljudväggen" skulle sättas på allvar. Sonny hade mer än ett heltidsjobb att göra Phil nöjd så Cherilyn började hänga mer och mer i studion. Alla som fanns i krokarna och inte var tondöva hade ett ansvar som bakgrundssångare och när man konstaterat att Cherilyn, eller Cher som hon kallades hade mer än stark röst blev hon inkallad. Cher skulle bli en liten del av kanske en av popvärldens mest renommerade inspelningar. "Be my baby" välte musikindustrin och inte minst kidsen.



Men nu var det hösten -63 och stekaren Phil var på plats igen. Sonny jagades fram och tillbaka för att fixa olika grejor och Phil ville inte att dagen skulle ta slut. Man var på plats för att spela in en julskiva och det var bråttom. I november skulle den finnas i butikerna.

Phil och Ronettes i studion

Phil gjorde det mer och mer klart. Detta skulle inte bara bli en julskiva utan ett mästerverk.

De tygnsta spelarna på plats - Wrecking Crew

På plats fanns den absoluta gräddan av studiomusiker. Phil var inte blyg för att tala om hur lite en artist betydde för en låt. Det var låtskrivarna och producenten som gjorde hitten, inte artisten, och med det resonemanget så gällde det bara att ladda med ett bra gäng som kunde göra det producenten bad om så skulle allt bli bra. Denna studioorkester fick namnet "The Wrecking crew" och kunde spela allt! Bäst!



Phil hade fått ett tillvägagångssätt i att låta musikena spela sig trötta några timmar först för att minska viljan för improvisation och sedan börja själva arbetet. Cher var ju bara 17 år men hon kunde inte förstå hur alla som var mycket äldre än henne klarade av 16-timmars dagarna. Hon var slutkörd!

I sex hela veckor pågick detta. Phil själv lämnade studion bara för att duscha och sova några timmar och krävde detsamma av alla andra. Eftersom Phil inte ville att mikrofoner skulle ändras var han ovillig till pauser. Låtarna spelades ofta in studio-live med minimal dubbning och påläggning.

Phil ville spela in nästan alla instrument tillsammans i ren Mono och det sägs att när sedan trummisen Hal Blaine satte sitt var bilden total och helgrym!

Idag och även då hade man lagt alla spåren och låtit ljudkillen sätta ihop det i efterhand. Phil ville att det mesta av ljudet skulle blandas på plats. Men så blev det fantastiska poparrangemang. Hör själv!



Som du förstår var musikbranschen kommersiell även då (eller kanske mer då). En "vanlig" Johnny Rivers-inspelning kunde gå loss på $3000 i studiotid. B-sidan förmodligen mindre. Man gjorde aldrig ett album med bara listettor, så därför brukade man ge några låtar mer uppmärksamhet och resten en mer standardiserad behandling.

Phils julskiva skulle gå loss på $56000 i studiotid! Några år senare lägger Carole King $18000 på sin "Tapestry" som jämförelse. Julskivan skulle BARA innehålla listettor enligt Phil.
Galet? Genialt?
Skivan blev ett mästerverk. "Ljudväggen" var nu teglad och cementerad. Inget skulle stoppa stekaren.

Någon har dödat presidenten. Och julen.

Skivan släpptes den 22e november 1963. Samma dag (!!) hände något som gjorde att Amerikanarna inte ville fira jul. En kula satte stopp för president John F. Kennedys förföriska, föränderliga och framtidsbejakande era.

Skivan blev en försäljningsflopp relativt sett. Till slut blev den nummer 13 i försäljning, men folkanstormningen uteblev.

Stekar-Phil satt på sitt kontor i New York och fattade ingenting. Här lägger han ner sex veckor tillsammans med de bästa musikerna i den bästa studion för att spela in låtar skrivna av de bästa låtförfattarna och......ingen jordskredsförsäljning. Ingen listetta.

Darlene Love och Cher som sällskap.

Phil ryckte dock upp sig och fortsatte vara arrogant och framgångsrik. Men mindre än tre år senare skulle han råka ut för nästa knäck när han satte ut att göra "den bästa poplåten någonsin" i "River deep, Mountain high". Den floppade i USA och Phil drog sig undan för att slicka såren några år.

Cher och Sonny jobbade kvar på Gold Star en tid till men slog igenom själva -65 och hade det året 5 låtar på topp-20-listan. De skilde sig 1975. Cher är idag den ende som fått alla de stora film och musikpriserna. Sonny blev politiker.

Gold Star på 6252 Santa Monica Boulevard gick till historien som en av de absolut hit-tätaste studiorna någonsin men var borta i mitten på 80-talet. Stan Ross dog i år.

Från vänster grundarna Dave GOLD och STAn Ross på Gold Star.

Skivan som blev till under mycket lidande blev till slut en klassiker och Rolling Stone Magazine rankade den som nummer 142 av de 500 viktigaste albumen genom tiderna.

För mig finns inte en jul utan "A Christmas Gift for you from Philles Records". Jag har spelat den i typ 30 år och kommer att spela den var jul framöver och det kommer att fortsätta kännas som om jag träffar en kär gammal och besvärlig vän var gång.

God Jul till alla vänner!

K-kärlek: Elly Beinhorn och Bernd Rosemeyer

Kärlek med smak av motorolja

Det är den 5e februari 1938. Elly får veta att Hitlers Schutzstaffel, eller "SS" som de kallades helt kort, har gått med på att betala Auto Union hälften av begravningskostnaden för hennes man Bernd Rosemeyer. Auto Union, som var Bernds arbetsgivare hade kontaktat SS och ställt frågan. "Han var ju trots allt en SS-officerare".

4 dagar tidigare blev Bernd begravd som en nationalhjälte. Adolf Hitler hade kommenderat ut många SS-män som gjorde nationalhälsningen och sjöng körsång. Folket kantade gatorna och läktare dignade av digniteter. Det var en begravning som Berlin sent skulle glömma.

Efteråt ryktades det att Elly hade lämnat begravningen under talen vilket inte stämde. Elly visste att det skulle vara en farlig förolämpning och en kändis som hon skulle inte göra det ostraffat för Nationalsocialistiska partiet. Men Berndt var inte nazi. Han bara visste att hålla sig väl med de som hade makten för att kunna göra sin grej.

Och det var just denna grejen som ledde till Ellys sorg.

Bara en vecka tidigare stod Bernd på ett stycke avstängd Autobahn mellan Frankfurt och Darmstadt.
Han hade hela sitt team med sig tillsammans med sin bil, "Strömlinjevagnen".

Snygga fälgar med spinners

Bernd själv hade bestämt att köra trots att det var lite väl blåsigt för en toppfartskörning. Men pressen var stor på honom och teamet. Ärkerivalen Mercedes hade tagit initiativet att ta tillbaka rekordet från Auto Union. De hade redan i slutet av -37 låtit media veta att man skulle bevisa sin överlägsenhet på nyss nämnda Autobahn och på Auto Union skiftade Dr. Porsche fokus från GP-bilen som man jobbade med till toppfartsbilen "Strohmliniewagen". Detta fick bara inte Mercedes komma undan med!

För att förstå hur pass mycket man ville vinna kan man gå tillbaka ytterligare några år. Konstellationen Auto Union (Horch, Wanderer, Audi och DKW) var bildad och Ferdinand Porsche skulle sätta märket på racingkartan. Hitler som ju hade ett visst bilintresse, var en Mercedes-kille. Han hade låtit staten sponsra Mercedes-teamet och skulle visa den tyska överlägsenheten för världen.

Adolf gillar Mercor.

Ferdinand Porsche och några till besökte Hitler för att få spons. Hitler tyckte det var det dummaste han hade hört.  Men han skulle inte komma undan så lätt. Dr. Porsche smällde av och skällde ut Hitler efter noter. Den mustaschprydde rikskanslern blev stum. Inte många hade vågat säga emot honom och än färre skälla ut honom.
Hitler var förtjust i Dr.Porsche. Det kanske inte var ömsesidigt men det fanns ryggar att klia och Hitler stödde redan sedan -34 ett projekt som innebar en bil för Folket, en Folkvagn. Fast det är ju en annan historia och ett skäl till att invadera Tjeckoslovakien.

Dr. Porsche och Hitler bubblar

Well, Porsche och Auto Union fick spons av tyska staten. Man fick samma uppdrag. Bevisa hur Tyskland var överlägset på racerbanan. Men det nya teamet hade en agenda till. Att slå uppblåsta högdragna Mercedes, Hitlers favvo-märke.

Så därför var det viktigt att ta upp utmaningen som skulle utspela sig på den tomma Autobahnen utanför Frankfurt. Nu utan Dr. Porsche som lämnat teamet årsskiftet 1937-38 för att bygga Folkor.

Bilen var i toppskick. V16, kompressor, 6,5 liter och 560 hästar strax under 5000 varv. Med högsta växeln i skulle det innebära 456 km/h. Klassen gäller flygande kilometern snabbast på ALLMÄN VÄG och strax innan hade "Thunderbolt" med två V12or, 36,5 liters slagvolym och 2350HKR.....var(!)........kört rekordsnabba 502 km/h på Bonneville Salt Flats. I en saltöken. Lite skillnad.

Elly småsnackar med Bernd innan start

Så du fattar hur grymt detta var!

Mercedes hade laddat hårt. Legendariske teamchefen Alfred Neubauer och lika legendariske föraren Rudolf Caracciola åt segerfrukost på hotellet denna morgon. Deras "Rekordwagen", W125, hade en kompressormatad V12 på 5,6 liter och 725 HKR. Svårt.

Hårda "Rekordwagen" vid Frankfurts Zeppelinarhangar

Elly visste att det var farligt. Fara var en del av parets liv.

Härligt peppiga Elly

När Elly var 21 tog hon flygcertifikat och som 23 åring flög hon till västafrika, störtade i öknen, blev upplockad av nomader, återvände till planet för att rädda delar och fick till sist flyga hem till  Berlin i ett lånat militärplan. Hon flög sedan sin Klemm till Persien, Bali, Mount Everest, Australien, skickade planet till Panama, flög genom Sydamerika till Brasilien och fraktade planet hem till Berlin.

Elly gillar flygplan

Hon var en hjältinna! Hon var hela Tysklands flygardrottning och behandlades som en kändis.
Sedan slog kärleken till. Som 28-årig kändis i Brno 1935 kollar hon in GP-loppet och blir ombedd att gratulera vinnaren som visar sig vara en ung Bernd Rosemeyer. Han blev genast över öronen kär i henne och till sist hade hon fallit för hans pojkaktiga charm och gåpåanda.

Bernd har mekat med hela ansiktet

De blev ett hett par. Lite som Viktoria och Daniel. Pressen och folket följde dem var de än var. När han skulle tävla flög hon in och landade på tävlingsbanan. Han tog certifikat och började flyga. Hon fick köra hans bil på bland annat Nürburgring.

Elly visade var skåpet skulle stå!

Kul att veta är att "Mr. Corvette" eller "Mr Ardun"; Zora Arkus Duntov hade kunskaper inom just överladdning och jobbade lite för Mercedes, men blev också kompis med Bernd som lärde honom att köra racer-hoj mellan bropelare i Berlin. Zora var ju dock inte infödd "renrasig" tysk och blev snart sparkad från teamet. Men det är en annan historia som finns här.

 Bernd tog hem massor av segrar för Auto Union inklusive Europeiska Mästerskapet.  Det var nu Himmler såg till att göra Bernd till SS-officerare som en PR-kupp.

Bernd Burnout!

Mercedes hade å andra sidan sitt sämsta år någonsin. Tänder gnisslade.

De gifte sig samma år. I slutet av -37, i samband med Mercedes utmaning, fick de sin son, Bernd Jr.

Pressens gullegrisar

Under två fantastiska år var de Den Stora Äventyrliga Kärleken. Inte "Brangelina" men väl ... "Berly"(?). Deras turtal var "13"....

Lite nojs med fötterna på däcket.

Sedan kom 1938 och den 28e januari. En solig men lite blåsig och kall dag skulle allt ta slut.

Bernd har 55 sekunder på sig att komma upp i toppfart. Hans Auto Union är kyld av is och om han kör motorn i mer än en minut vet han att den kan överhetta. Det gäller att inte fega ur.

Sista repan. Här skall gasas. Tyvärr.

Rappande avgasljud och eld i blåset ackompanjerar de få åskådarnas jubel. Det sägs att bilarna passerade som rullande explosioner. Det gick så in i bänken!

Strömlinjevagnen vrålar iväg för sista gången.

Det sägs att Bernd kan ha kommit upp i runt 430 km/h på sista försöket när hans bil åkte av. Det blev inte mycket kvar. Bernd lämnade Elly som 28-åring och mitt i det han gjorde bäst. Tog chanser.

Caracciola och Mercedes klockades in på 432 km/h. Detta var sista gången Mercedes försökte sig på toppfartskörningar. Deras rekord var oslaget 2010.

Ellys sorg var stor och framförallt var hon arg på att Nazisterna hade gjort politik av begravningen mot hennes vilja. Men Elly gav aldrig upp. 1941 gifte hon om sig och fick en dotter. Hon slutade inte att flyga förrän hon var 72.

Elly hann fylla 100 år innan hon gick bort 2007

Bernd har en minnessten på en rastplats vid Autobahn mellan Frankfurt och Darmstadt som påminner om den soliga dagen med kastvindarna och de eldsprutade maskinerna då allt gick fel för honom och Elly.
Då sagan tog slut.